Det där med inköpen

Jag har alltid (mer eller mindre) varit en person som handlat på impulser. Oftast tänker jag; "Ja men jag behöver ju faktiskt "...." eftersom "....". Ja ni hänger väl med? Ett av mina mål är att börja planera mina inköp bättre. Handla "måste" man göra ibland, skämma bort sig lite eller så är man verkligen i behov av något.
När det gäller maten fungerar det redan väldigt bra, vi skriver matlista vecka för vecka och så storhandlar vi en gång i veckan oftast, sedan får man ibland åka ner på Ica för att handla färskprodukter sånt som mjölk och bröd tillexempel. Så där är det absolut inga problem utan problemen handlar om alla andra inköp; kläder, inredning, skor osv.

Redan igår satte jag stopp för mig själv. Jag strosade en stund på stan efter skolan och bland annat var jag in på Intersport och hittade en jättefin addidaströja på rea (380kr var reapriset). Jag testade den och den var otroligt skön. Men innan jag gick fram till kassan ställde jag en fråga till mig själv; "Behöver jag verkligen den här?" Svaret var lite tvekande till en början; "Joo men jag har dåligt med tjocktröjor och den är perfekt att ha när jag ska ta mina morgonpromenader".. sedan sa jag åt mig själv på skarpen; "Nej Jonna du behöver verkligen inte den här tröjan. Ska du köpa tjocktröjor (vilket du faktiskt behöver) får det vara i en annan prisklass och tröjor som du kan använda mer än bara till morgonpromenader!". Så därmed hängde jag tillbaka tröjan och gick ut från butiken.
Visst tröjan var dock ganska billig men jag vet att jag kan få liknande (utan addidasmärket) för minst en hundring billigare och dessutom vill jag så klart köpa tröjor som jag kan ha i skolan osv. Klokt beslut! Men jag ångrade mig hela eftermiddagen att jag inte köpte den, men idag känns det bättre. Idag känner jag mig glad att jag motstod frestelsen.

Men på tal om frestelser! Jag är sååå sugen på choklad, har varit det sedan jag vaknade men som tur? är har vi ingen choklad hemma. Så det är helt enkelt bara att bita ihop och motstå. Jag åt två stycken satsumas istället, det stillade inte chokladbehovet men det gjorde att jag slutade tänka på choklad under de 5 minuterna det tog att äta dem.

Frestelser kommer det finnas konstant längs hela vägen; hemma (inte nödvändigtvis), på skolan, på mitt favoritcafé, på Jennifers kalas på lördag, hos dem man hälsar på osv osv... Styrkan tror jag att man får när man stolt säger "tack, men nej tack", eller den kommer nog efteråt.

Nu ska jag sätta mig och skriva lite på min Historia-uppgift som ska in nästa fredag. 3-6 A4a... känns lockande ;)

jonna