Ibland kan jag komma på mig själv att fundera över hur saker och ting i mitt liv blivit som det blivit. Jag blir fortfarande, efter nästan tre år, chockad att jag är mamma till en liten kille. När Kevin kryper upp i mitt knä och kramar mig hårt och säger "mamma kjamas" smälter mitt hjärta. Den där lilla skrutten är mitt barn, kan ni förstå? Jag förstår inte vad jag har gjort så bra för att förtjäna min son.
Det är sådan otroligt känsla det här med att få barn. Att bli förälder, att vara någons mamma. Jag (med lite hjälp av Christer då så klart) har skapat en människa. En människa som tänker, pratar, leker, går och känner. Det är så häftigt. Det är utan tvekan det största miraklet man kan vara med om som människa.
Jag är så glad just nu för jag vet att om några månader får min bästa vän bli mamma och känna lika känslor som mig. Hon kommer bli en underbar mamma, utan tvekan! Jag längtar tills jag får träffa den lilla människan :)
Men nu ska jag sätta fart. Dags att klä på sig och knalla ner till svärmor för att lämna Shira sedan vidare till mitt möte. Hoppas hoppas hoppas att det blir bra.
Det är sådan otroligt känsla det här med att få barn. Att bli förälder, att vara någons mamma. Jag (med lite hjälp av Christer då så klart) har skapat en människa. En människa som tänker, pratar, leker, går och känner. Det är så häftigt. Det är utan tvekan det största miraklet man kan vara med om som människa.
Jag är så glad just nu för jag vet att om några månader får min bästa vän bli mamma och känna lika känslor som mig. Hon kommer bli en underbar mamma, utan tvekan! Jag längtar tills jag får träffa den lilla människan :)
Men nu ska jag sätta fart. Dags att klä på sig och knalla ner till svärmor för att lämna Shira sedan vidare till mitt möte. Hoppas hoppas hoppas att det blir bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentarer