onsdag 8 september 2010

This land is mine


Ilska, tårar, skratt, förtvivlan, värme och kyla.

Även om hjärtat blöder måste man fortsätta.
Det är bara att plocka upp skärvorna och ta ett steg i taget, framåt.

Idag är det min älskade son som får mig att orka.
Idag är det hans leende som värmer mig.
Så även imorgon och dagen efter det..

Jag har ett mål som jag kämpar för nu.

Tack!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kommentarer