lördag 28 augusti 2010

Det där självklara


Kärleken till ens barn. Det är så självklart men ändå så ofattbart att man kan älska någon så mycket. När jag tittar på mitt barn fylls jag av en varm känsla som man inte kan känna för någon eller något annat än för den personen som är en del av sig själv. Min lilla son är mitt egna kött och blod, det är ofattbart att han är min, den där underbara lilla pojken med ögon djupa som hav, ett leende som smälter allt och alla, med det där mörkblonda busiga, mjuka håret som spretar åt alla håll och kanter. Hans små händer som är så varma i mina.. Det är kärlek!

Älskar dig Kevin.
Du är det bästa i mitt liv.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kommentarer