Det är så mycket som snurrar i mitt huvud just nu att jag nästan glömmer bort vad jag heter. Det blir ingen timeout så att huvudet hinner återhämta sig utan allt rullar på utan kontroll. Jag har märkt att jag tappar ord, sluddrar, har nedsatt tankeverksamhet och svårt att ibland kunna tänka logiskt. Detta har jag aldrig haft problem med tidigare men jag kan lova att det beror på allt som snurrar där inne; Kevin, prov, inlämningsuppgifter, ekonomin, Christer, Biltema, Gimo Herrgård, matematiken, datorn, inredning, inköp, mamma, pappa, jessica, henrik, hemmet, räkningar, tv, städa, plugga, tidsbrist, kläder, sömnbrist, christer ska flytta hit, fixa christers lägenhet inför fotografering och visning, köpa möbler tills christer flyttar hit, fixa shurgard, röja i förrådet, framtiden, dagisplats till kevin.... osv....
Jag vill bara ha en PAUS nu, mer än 2 timmar på kvällen efter att Kevin har somnat. Jag behöver ladda batterierna känner jag. Den här vårterminen har varit ett rent helvete ibland, inte bara tidsmässigt utan även känslomässigt. Jag jobbar med mig själv och att försöka komma över det faktum att min sambo var otrogen mot mig och alla de känslor som detta medfört. Jag försöker förstå att mina föräldrar har skilt sig och att de båda har nya partners. Att mitt barndomshem inte finns kvar, att jag förlorat mycket kontakt med några av mina vänner...
Jag har bara lust att SKRIKA! Men jag gör inte det, jag är ju en lugn och sansad person som stänger in de flesta känslorna iaf när det är ilska.
Min lycka här i livet är självklart min lilla kille som har börjat gå på "riktigt" nu, utan att man behöver hålla honom i handen. Jag har för längesen tappat räkningen över hans steg men nu tar han iaf initiativet att själv gå utan att man behöver peppa honom till det. Bäst går det så klart om man lockar med en fin mobil eller en tuggummipåse :)
Imorgon är det första dagen på jobbet. Är inte speciellt nervös, känns som jag är gjord för det jobbet eftersom jag är miss pedantisk. Men vi får se hur det går, skönt iaf att jag känner "chefen" som ska lära upp mig.
Men nu ska jag slänga mig i soffan en liten stund innan jag ska lägga mig i sängen och försöka sova ett par timmar innan klockan ännu en gång börjar skrika och jag vet att jag måste börja tänka igen. Men nu ska jag sluta klaga.
ciao!
/jonna
Jag vill bara ha en PAUS nu, mer än 2 timmar på kvällen efter att Kevin har somnat. Jag behöver ladda batterierna känner jag. Den här vårterminen har varit ett rent helvete ibland, inte bara tidsmässigt utan även känslomässigt. Jag jobbar med mig själv och att försöka komma över det faktum att min sambo var otrogen mot mig och alla de känslor som detta medfört. Jag försöker förstå att mina föräldrar har skilt sig och att de båda har nya partners. Att mitt barndomshem inte finns kvar, att jag förlorat mycket kontakt med några av mina vänner...
Jag har bara lust att SKRIKA! Men jag gör inte det, jag är ju en lugn och sansad person som stänger in de flesta känslorna iaf när det är ilska.
Min lycka här i livet är självklart min lilla kille som har börjat gå på "riktigt" nu, utan att man behöver hålla honom i handen. Jag har för längesen tappat räkningen över hans steg men nu tar han iaf initiativet att själv gå utan att man behöver peppa honom till det. Bäst går det så klart om man lockar med en fin mobil eller en tuggummipåse :)
Imorgon är det första dagen på jobbet. Är inte speciellt nervös, känns som jag är gjord för det jobbet eftersom jag är miss pedantisk. Men vi får se hur det går, skönt iaf att jag känner "chefen" som ska lära upp mig.
Men nu ska jag slänga mig i soffan en liten stund innan jag ska lägga mig i sängen och försöka sova ett par timmar innan klockan ännu en gång börjar skrika och jag vet att jag måste börja tänka igen. Men nu ska jag sluta klaga.
ciao!
/jonna
Vila i frid Bosse
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentarer