Svar på kommentar

Fick en kommentar av "Cissi" som tycker att jag blivit alldeles för hemlig på sista tiden.
Ärligt talat så har jag inte ens själv tänkt på det, jag brukar inte vara hemlig av mig så det förvånar mig att någon tycker det :)
Sedan tyckte hon att jag varit dålig på att berätta om hur det går med att sluta röka, sluta ät godis osv. Mina uppdateringar inom projektet har kanske inte varit så tydliga?

Det är jättebra med sån här kritik. Fråga på! mer än gärna.

Så hur ska man lösa det här då? Först och främst kan jag väl kanske fråga vad det är jag varit "hemlig" om som ni vill veta?

Det enda jag kan komma på just nu som jag varit hemlig om är i inlägget jag skrev i måndags, om chocken ni vet. Jag har inte riktigt vågat avslöja vad det handlade om för då kanske det bara försvinner på något vis.. men det var väl egentligen bara löjligt att tänka så ;)
Hur som helst, chocken är att min morfar vill träffa oss (min familj). "Jaha" tänker ni "vad är det med det då?". Ja ni som känner mig och känt mig länge vet att jag aldrig någonsin har träffat min morfar, bara pratat i telefonen med honom för många många år sedan. Varför han vill det nu kan jag tyvärr inte gå in på eller varför vi inte träffats tidigare kan jag inte heller berätta. Det är för privat anser jag.
Detta är något jag drömt om i hela mitt liv; att ha en morfar. Jag är så nyfiken på vem han är, hur han är, hela hans sida av släkten osv. Jag vet ingenting om honom eller hans liv. Så förhoppningsvis bär det snart ner till Småland för att hälsa på honom. (Evamy då kanske vi kan ses över en fika?)

Men nu till projektet; min förändring av livet. Ja hur går det egentligen?
Förresten, vill ni ha uppdateringar på det dagligen eller veckovis? Det sker ju inte så mycket dagligen så att säga.. skulle kanske bli tråkigt i längden.

På godisfronten går det bra, jag är väldigt stolt över mig själv faktiskt (om man bortser från tårtan och kakorna på Jennifers födelsedag) så har jag inte ätit någonting sedan projektet drog igång. Läsk har jag också hållt mig ifrån, det har varit jobbigast måste jag erkänna. Jag dricker vatten till alla måltider och ett glas mjölk till frukost bara för att det är såå gott :)
Rökningen har jag inte påbörjat ännu och med tanke på mina hormonsvängningar jag haft de senaste dagarna ska jag nog vänta en stund med det också. Jag tycker faktiskt synd om min stackars sambo.. det är inte lätt för honom just nu, men jag hoppas jag kommer mer i balans snart. (jag har mens också så det förbättrar inte hormonbalansen direkt).

Ja vad mer kan jag säga? Fråga om ni undrar något.

Nu ska jag äta frukost sen sätta mig med historiaböckerna.

jonna