Jonnas hörna

Varför Anders är "Pappa" för Kevin

Det är inte första gången jag får den här frågan;
"hmmm en sak jag funderat på en sak. har läst din blogg ett tag å om jag har fattat saker rätt så e de väl inte din sambo som e pappa till kewin men ändo så skriver du ut han som pappa varför ??? "


Svaret är enkelt; Kevin säger pappa till Anders. Det har han gjort länge, på helt eget bevåg och ingen av oss har någonsin tänkt tanken att säga åt honom att han inte får säga så. För det är hos Anders som Kevin kryper upp i famnen på på morgonen. För det är Anders som byter blöja på honom på morgonen. För det är Anders som skjutsar honom till förskolan på morgonen. För det är Anders som hämtar honom på förskolan. För det är Anders som myser ner sig med Kevin på soffan och tittar på favoritfilmen "Bilar" innan vi äter middag. För det är Anders som skär upp maten till Kevin. För det är Anders som borstar tänderna på Kevin innan han ska sova. För det är Anders som pussar honom godnatt varje kväll. För det är Anders som tröstar honom när han är ledsen. För det är Anders som leker med honom på dagarna. För det är Anders som tar Kevin till badhuset på helgerna. För det är Anders och ingen annan som gör alla de här sakerna.

Pappa är inget man blir automatiskt, pappa är något man måste förtjäna sig att vara. Anders har förtjänat det och det visar Kevin genom att kalla honom för "pappa" och alltid vända sig till honom om det är något.

Jag är jätteglad att min son och min sambo har en sådan stark relation att min son vill kalla Anders för "pappa". Det är bästa betyget man kan få som bonusförälder. Men Kevin säger även pappa till sin biologiska pappa Christer, och blir alltid glad när han ser sin biologiska pappa de gånger han ska vara hos honom. Bättre kan vi inte ha det när det kommer till pappa-son-relationer.

Sedan har Kevin blivit en helt annan unge sedan han och jag lämnade Gimo och flyttade upp hit och mycket beror självklart på familjerelationerna. Jag och Christer hade ingen bra relation överhuvudtaget och detta kände Kevin garanterat av. Men nu har han en mamma och en pappa som älskar varandra, en bonussyster som han älskar och en hund som är hans bästa vän. Här har han även en heltidspappa och en heltidsmamma, vilket han inte hade när vi bodde i Gimo och även om jag tyckte att det var härligt att bo själv med Kevin så är det bästa för ett barn att bo med två föräldrar så att man som föräldrar kan hjälpas åt, för det är fanimig jävligt jobbigt att vara ensamstående.

Så.. så är det.

jonna