När han gjort något hyss och åkt in på sitt rum så kommer han efter en liten stund, tittar under lugg med sina stora blåa ögon och säger med sin sötaste röst; "Fö-låt mamma, fö-låt". Hur ska man kunna fortsätta att vara konsekvent när han gör så? Ingen aning. Han har mitt hjärta i sina små händer, mitt lilla charmtroll ♥
Älskar dig lilleman,
mer än vad du nånsin kan ana!
mer än vad du nånsin kan ana!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentarer