torsdag 16 december 2010

När lilleman är borta..

.. så dansar inte jag på bordet.

Däremot börjar jag rota bland mina känslor, mina tankar och allt annat som försegår där på insidan. Oftast slutar det med att man mår dåligt och tröttnar på allt.

Jag är minst lika beroende av honom som han är av mig, inte bara för den ovillkorliga kärleken som jag hyser för honom utan även för att han, min lilla son, är min största stöttepelare!

Men imorgon på dan kommer han hem igen!
Då ska det pussas och kramas ordentligt.

Jag är såååå trött!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kommentarer